De heliga post-it-lapparna

Idé

Jag har en ny idé, det känns bra, riktigt bra. Jag har lagt fantasy-projektet på is för tillfället, och tänker nu satsa på en längre historia som utspelar sig i Ökenvärlden utan namn. Jag har en bra känsla för den här. Dock kommer inga detaljer att släppas. inte än, de måste slipas på mer. Och jag är osäker på om detaljer ens kommer släppas förrän jag känner mig redo att i princip göra första genomarbetningen. Vi får se.

Efter en stunds brainstormande med otaliga orange(-a? hur fan skriver man det?) post-its fastnålade på korktavlan fick jag äntligen en idé om vad fan jag skulle skriva om. Dock blev det som vanligt, jag kom inte på någonting när det var tänkt att jag skulle, utan det kom en stund senare, när jag läste Jack Uppskäraren (Vilken löjligt namn, Jack the Ripper låter bättre. Låter iallafall inte som ett barnprogram. Jack Uppskäraren... Hmph!). Dock har idén ingenting att göra med det. Synd, det vore häftigt att skriva en berättelse i den andan. Eller hur?

På tal om det. Jag läste ut Att Skriva, av Stephen King idag (det gick fort, jag är nöjd) och började därför på Jack Uppskäraren, vilket inte är en skönlitterär bok, utan mer av fakta. Men den är intressant, och jag kan besserwissra mig efter jag läst den, så det är helt klart värt det.

Bakgrundhistorien

Det hade nu gått två år sedan Göran och Sara flyttade från staden till det lilla samhälle de nu bodde i. Göran fick snabbt anställning hos ett trädgårdsföretag. Där fick han inte bara lära känna nya människor, utan också en chans att lära sig staden, då hans arbetsplats varierade kraftigt. Hans fru, Sara, jobbade hos en större tidning och hade fått en viktigare post längre bort från staden, vilket ledde till att de flyttade.
De hade nu varit gifta i nära tjugo år. Det hade varit lyckliga år, de flesta av dem, men på senare tid fann de inget nöje i att umgås med varandra. Småpratet vid frukosten hade bytts ut mot kalla konstateranden om uppseendeväckande saker i dagens tidning eller någon kommentar om gårdagens fotbollsmatch.
Trots det långa äktenskapet hade de inga barn, något både Göran och Sara beklagade stort. De hade vid flera tillfällen pratat om adoption, men Göran tyckte inte det kändes rätt att någon annan man egentligen var fadern, Sara brukade skrika att det inte spelade någon roll. Göran sköt ju ändå bara lösa skott.
Att Sara var tvungen att flytta för att få jobba kvar kom som en lättnad för de båda. Området de bodde i tidigare hade varit högljutt och på senare tid blev inbrott allt vanligare. Det var inte ovanligt att det tjöt polissirener både natt och dag och för Sara, som ofta jobbade sent på nätterna, var sömnen för viktig för att störas, speciellt om det var för att några femtonåringar kastade spritflaskor på gården nedanför lägenheten.
Göran hade hoppats att det skulle lösa sig med hans och Saras relation när de flyttade till ett bättre område, men det visade sig att han hade fel. Sara jobbade ofta natt och på dagarna antingen sov hon eller var för trött för att orka umgås. Hon ringde ofta från jobbet för att höra med Göran vad han gjorde, men Göran svarade inte när han såg vem det var som ringde. Nummerpresentationen på telefonen var Görans bästa vän.

Ett hörn

Jag skulle vilja möblera om. Jag skulle vilja rensa ut det lilla skrymslet i mitt rum, det som är fullt med massa onödig skit såsom pärmar från de tidiga skolåren, saker från träslöjden och gamla tidningar. Sedan skulle jag vilja flytta min byrå, jag använder ju bara två av sex lådor, så den skulle man säkert kunna hitta en ersättare för. Sedan flytta gitarren. Kanske ställa den vid sängändan?
Jag vill köpa ett bord, något skrivbordsliknande, en lampa som inte tar upp så mycket plats och en bekväm kontorsstol utan armstöd. Placera detta i skrymslet, stolen där byrån är nu. Sedan vill jag ha en liten bärbar dator där. En dator utan internet.

Jag insåg förut att jag aldrig kommer få den skrivhörnan jag behöver om jag inte tar tag i det. Jag planerade först att satsa på det när jag flyttar härifrån, då jag kommer ha ett helt nytt utrymme att möblera som jag känner passar. men det betyder att jag kommer få vänta alldeles för lång tid med att verkligen komma igång. Som det ser ut nu kommer jag inte få någon struktur på det. Hela tiden kommer internet störa, jag kommer sitta vid datorn och tänka "Jag måste bara kolla upp det där, det går fort", och sedan är rytmen förstörd. Det går inte. Struktur! Det är vad jag behöver! En rytm. Jag behöver ett hörn.

Läsuppdatering

Idag läste jag ut Murakami Harukis The wind-up bird chronicle. Det var en bra bok, en lång bok, en tung bok. Det tog tid att läsa den, längre tid än väntat, det måste jag erkänna. Men den var riktigt, riktigt bra.
Tidigare idag, nr jag vek tvätt och tittade på Stargate Atlantis (or whatever) kom posten. Han tutade och ringde på dörren. Han kom med paket. Bland dessa paket var ett paket till mig. Från Bokus. Jag blev glad när jag öppnade det och såg att det var Att Skriva av Stephen King. Jag gillar Stephen King, speciellt hans förord. Är det fler än jag som faktiskt läser förord och finner stort nöje i dem? Eller är jag bara konstig? Jag ser nästan mer fram mot att läsa förorden än själva boken nu för tiden. Och jag har insett vilken skillnad det är på bra och dåliga förord, gosh, snacka om att vissa är bättre på det än andra.
Nåja, var var jag?
Jag tror inte det var så mycket mer... Nästa avsnitt om Göran lär dyka upp snart, jag blev djävligt pepp på att skriva om honom efter gårdagens avsnitt. Det känns bra.
Over and out.

Och just det! Bli medlemmar på boktipset.se! Det är en bra sida.
Och läs Förlorade Minnen!

Träffa Göran.

I en mörkblå, solkig morgonrock satt han där, bedövad av sina sorger. En skål till hälften fylld med gamla nötter och en ljummen, blaskig lättöl stod framför honom på bordet, tillsammans med gårdagens Metro. Det feta håret och hade sedan länge förlorat sin glans. Inget schampo kunde hjälpa honom nu.
Hans djupa rosslande andetag, avbrutna av våldsamma hostattacker, blandades med nötternas kras mellan käkarna och tidningens nervösa prasslande. På väggen hängde en klocka från 1996 som trots all förmodan fortfarande fungerade. Om än lite haltande. Det ojämna tickandet störde läsandet.
Tick... tick tick... tick... tick
Under klockan, på diskbänken, stod en vit kaffekanna med gammalt intorkat kaffe och ett kaffefilter fyllt med nästan orange mögel. Det var bara Sara som gjorde kaffe i det här huset, och hon hade varit bortrest i flera dagar nu.
Med ögonen stängda för en djup suck sköt Göran trött ut stolen från bordet och la ifrån sig tidningen. Han drack det sista av ölen och gick bort till diskbänken, där han slängde den tomma flaskan i pappersåtervinningen. Med rödsprängda ögon tittade han upp på klockan.
"Djävla sattyg", mumlade han tyst för sig själv medan han drog fram en pall. Mödosamt klättrade han upp på den och plockade ned klockan från väggen. Väl nere på golvet plockade han ut batterierna och slängde dem i samma påse som ölflaskan. Sedan gick han för att leta reda på nya batterier.

usagi to kame

Nu sitter jag och läser Sköldpaddan och haren. På japanska. Det går inget vidare, jag förstår ingenting. Då är det tur att det finns en ordlista med i princip varenda ord och fras alldeles till höger om historien, och att jag läst historien på svenska förr. Men det ska gå, bannemig.

Lost in translation

Ja, den har jag nu sett. Igen. Jag blir lika förvånad varje gång jag ser den över hur fullkomligt fantastisk den faktiskt är. Både Bill Murray och Scarlett Johansson är i en klass för sig. Jag kan inte låta bli att redan längta tills nästa gång jag ska se den.
Nu vill jag se Tonari no Totoro!

Planer

Jag känner att, efter jag skrev klart novellen, helt plötsligt tog slut med skrivandet. Det tycker jag inte om. Arbetet med romanen har helt stannat upp och jag får bara nya idéer till fortsättningshistorier till Förlorade Minnen. Tror dock att det har mycket med sjukan att göra. Det är väl inte det bästa tillståndet att skriva i, kan jag tänka mig.

Nu ska jag snart åter läras upp för att jobba för Pocketgrossisten. Den här gången blir det en längre period, nämligen hela fyra veckor. Förra året var det bara två. Nu presenteras mina planer för sommaren:
Juni - Bo hos Macke i Göteborg, läsa Kreativt skrivande på distans och naturkatastrofer på GU.
Juli - Jobba för pocketgrossisten.
(början av) Augusti - Leka med folk i värmland.
September - Förhoppningsvis flytta till Borås för att läsa högskola.

För övrigt hatar jag mitt ordbehandlingsprogram som vill särskriva allt. Seriöst, vilken inkompetent idiot programmerade skiten?

TV

Simpsons, Scrubs, That 70's show, Big bang theory, How I met your mother, mer Simpsons.
Det har varit en mycket givande dag känner jag nu i efterhand. TV-tittande från klockan 15 till 20, en påse nötter och en hel flaska påskmust. Jag har nog aldrig tittat så här mycket på TV, det här är fan mer än vad jag vanligtvis ser på en hel vecka.
Det var i alla fall tur att det började nya intressanta och givande program direkt efter att ett slutat, annars skulle det blivit tråkigt. Synd bara på all värdelös reklam. Borde verkligen göra någonting åt det, typ spränga de som utsätter oss för all den skiten.

XKCD

Läkemedel.

Jag är sjuk. Så mycket är säkert. Med hosta, slem i halsen, feber, en kyla som får det att sticka i hela kroppen och darrande händer. Min far hade tabletter, brustabletter. Det ni. De ska hjälpa mot slem i halsen, och det har jag ju, som vi alla vet.
Jag hittade burken med tabletter, den hette typ Ipcyzdacrytin som alla läkemedel heter.
"Här har vi en skitbra tablett som fungerar hur bra som helst. Men vi behöver ett namn på den, någonting som är helt djävla omöjligt att komma ihåg och ännu svårare att uttala. Jag vet, vi döper det Zchyrtacedizyn!" Idioter...
I alla fall, jag hittade burken och skulle läsa bruksanvisningen, för det ska man ju göra. Där stod det "Lös tabletten i 1 ½ glas vatten."

What?

Vad menar de? Ett halvt glas vatten eller ett och ett halvt glas vatten? Jag förstår verkligen inte. Hur kan man skriva något sådant? 1 ½ glas vatten. I repeat: Idioter...

En liten tanke om invandring.

Jag vill inte ha massa invandrare här, i alla fall inte sådana som bråkar och ställer till det för mig och de runt om kring mig. Jag vill inte heller ha massa svenskar här, inte de som bråkar och ställer till det för andra. Att vi "tar in" för många invandrare, ja. Det är en fin diskussion det. Jag har pratat med folk som faktiskt vill att Sverigedemokraterna ska få riksdagsplats i nästa val. Då blir jag lite illamående.
Jag läste en diskussion om ämnet på ett forum, och det var en mening som fastnade extra mycket. "Om du verkligen älskar ditt land är du villig att dela det med alla andra." Det stämmer så djävla bra. För gäller inte det för allt? Du är extra stolt över en maträtt efter eget recept - du vill låta andra äta den. Du är skitnöjd med en låt du skrivit - du vill att andra ska höra den. Du är stolt över något du skrivit - du vill låta andra läsa det. Så varför inte med land? Du är stolt över ditt land - du vill låta andra uppleva det? Nej, där faller det. Där brister det.
Kanske är det så att de inte är stolta över Sverige, att de vill dölja det från världen för att det är så förbannat dåligt?

Jag har ingen koll på hur många procent som är svenskar och hur många som är invandrare i nuläget i Sverige, allt jag vet är att många klagar över att Sverige inte kommer vara svenskt längre, för vi tar in för många.
Tänk efter. Hur många är vi i Sverige? Nio miljoner. Nio miljoner. Hur stor befolkning har London? Runt tolv miljoner. Är det inte något som låter fel där? Hur stort är Sverige jämte mot London? Lite större, eller hur?
Anledningen till att det är så stor procent invandrare i Sverige är för att det inte finns några djävla svenskar! Knulla, för fan. Föd fler barn! För vi är väl inte så dåliga att vi inte ens kan ta hand om den lilla befolkningen vi redan har? 25% arbetslöshet för ungdomar. Hur fan klarar sig alla andra länder då? De som har fler miljoner fler ungdomar?
Nej, bara för att vi har en stor andel invandrare betyder inte att det är många. Jag tror snarare vi behöver mer invandring så vi kommer upp i några vettiga siffror när det gäller befolkningsantal.

En lite tanke om skolan.

Jag tror inte på strängare tag i skolan. Jag tror inte på ordningsbetyg, avstängning och kvarsittning. Jag tror inte på tidigare betyg och nationella prov från årskurs tre. Skoluniform, straff och helt eget ansvar för eleven att ta igen allt som missats.
Jag tror på pedagogik och kommunikation mellan elever och lärare, på fler lärare och fler och mindre klasser. Diskussion mellan lärare och elever, en relation, är nog det viktigaste av allt.
Det finns ingen som vill lära sig något av någon som denne inte tycker om. Jag vill det inte och du vill det inte. De bästa lektionerna är alltid de med lärarna du gillar mest. Det spelar ingen roll huruvida läraren kan allt om ämnet eller inte. Det viktiga är att det finns en ömsesidig respekt som båda parter delar och vårdar. "Men skolungdomarna visar ju ingen respekt mot de äldre, de gör ju precis som de vill." Ja, och det är för djävligt. Men var ligger egentligen felet? Var är det det brister? Precis som det sägs, det saknas respekt.
Om jag hade varit lärare skulle jag inte accepterat att elever betedde sig hur som helst. Sköter de sig inte på lektionerna finns det ingen anledning att de är där. Ut med dem ur salen bara, det behövs inget djävla ordningsbetyg för att se vilka som sköter sig och vilka som inte gör det. "Men du ville ju inte ha strängare skola." Det handlar inte om strängare tag, det handlar åter igen om respekt. Skulle du respektera en lärare som aldrig vågade säga ifrån, som vek sig för elevernas minsta vink? Knappast. Ödmjuk auktoritet. Det är vad jag tror behövs.

16:59

I väntan på kaffet. Tröttheten ligger som ett täcke över mig, avskärmar mig från allt annat. Min hals är hes och ögonen svider. För många sömnlösa timmar i natt, den saken är klar. Att novellen är färdigskriven känns bra. Det lilla folk har sagt om den hittills verkar positivt. Det gör mig glad.
Metallicas The Black Album, det var längesedan jag lyssnade på det nu. Det är en bra platta.
The Wind-up Bird Chronicle är snart utläst, har väl runt hundra sidor kvar eller så, förhoppningsvis räcker den tills jag kommer hem på torsdag. Vill inte behöva köpa något nytt bara för att jag läser lite för fort under en tid.
Beställde Att Skriva av Stephen King förut, 70 kronor, det är inte så farligt. Verkar vara fri frakt också. Ser fram mot det.
Måste planera inför morgondagens spelmöte också. Jag kommer inte ihåg var vi avslutade....

Uppdatering: Novell

Blam! Och därmed var första versionen av novellen klar. Elva sidor. Inte särskilt långt kanske. Men det är ändå elva sidor. Det ni!
Nu är det bara den svåraste biten kvar, att skriva om och skriva rätt. Att kapa bort stora delar och lägga till nya.
Jag känner att jag lyckats skapa en värld jag är nöjd med, en som jag kommer finna nöje i att utveckla och berätta mer om. En värld som må lida av en del brister, men långt fler möjligheter. En värld som kommer kräva mycket engagemang. En värld som behöver ett namn...

Kanin

Kaninen hoppar på mattan, nosar runt, hoppar lite till. Flyr in i köket när någon närmar sig. Hoppar sedan ut igen och nosar vidare.
Idag har det spelats rollspel. Coriolis. Det var intressant, rymdstrider och grejer, inte dåligt. Inte dåligt. Tam Búrin, mekaniker, hade en mycket händelserik tid. Med både strålningsskador och det ena efter det andra.

Nio sidor skrivna. Inte varit så aktiv de senaste dagarna. Jag vet hur den ska sluta, och jag vet hur jag ska ta mig dit. Typ. Problemet är att jag inte vet vad som ska hända NU. Det blir lite krystat. Först en rad, sedan en till. Krystat. En, kanske två, sidor till, sedan är det dags för första genomarbetningen. Lägga till, skriva om, hugga, hugga, hugga. Stora yxan. Massa blod!

...

Nåja... Jag har planer för att skriva flera historier i samma värld, så konstruktiv kritk av de som hittills läst en del av det jag skrivit uppskattas. vad vill ni ha mer av? Vad fattas? Skicka helst detta via mail om ni känner för att skriva något. Inga spoilers på bloggen tack.

Imorgon ska jag planera för onsdagens Noirspel, önska mig lycka till.

En liten tanke om kläder

Har ni tänkt på hur olika man blir bemött beroende på kläder? Jag gick och köpte mjölk för en stund sedan, jag hade en munktröja, jacka och jeans. Det blåste smådjävlar så jag tog på mig luvan (i brist på mössa). Genast började folk titta bort när jag gick förbi dem, de höll blicken stadigt mot marken och tittade inte på mig. Vissa på avstånd däremot stirrade öppet, och de såg inte allt för vänliga ut.
Vad fan är det egentligen?
"Åh nej, han utnyttjar vad tröjan erbjuder. Han måste vara en ond, ond man som plågar djur i källaren och hatar både invandrare och barn."
Djävligt logiskt.

Gästbloggare - Iris

Hejsan alla läsare därute!
Är det såhär det känns att befinna sig i bloggvärlden? Det hade jag ingen aning om! Jag har nämligen aldrig bloggat förut!
Jag heter Iris och är från och med nu gästbloggare åt Coffee, som för övrigt har en riktigt bra blogg!
Men nu kommer jag här och töntar ner den lite. Ja, jag är töntig! Det kommer du minsann att märka framöver :)
Det här som jag skriver nu kommer att bli någon form av introduktion, så att du som läser ska få lära känna mig lite bättre. Eller lära känna mig alls!

Jag heter som sagt Iris, är 17 år ung (fast jag känner mig ungefär som 12) och bor i kallaste Norrland!
Jag är en ganska ointressant människa, som ska försöka skriva intressanta blogginlägg, woho! Så önska mig lycka till.
Att jag vägrar skaffa en egen blogg och att jag är helt emot bloggande, bör tilläggas.

Hoho, vilken underbar presentation av mig själv! Än så länge har jag lyckats med att inte skriva något dumt alls, men det kommer! Vänta bara..

"Miss Li är en mästare på att fixa till en lycko-cocktail"

Iris x100

1. jag har ett ärr under hakan efter att ha sprungit in i ett bord
2. mina ögon är så bruna att jag inte kan se mina pupiller
3. jag tycker att jag ser bra ut
4. jag är dålig på att borsta tänderna
5. jag äter fortast av alla!
6. jag var drillflicka i sex års tid, och undrar varför jag slösade bort sex år av mitt liv på det?
7. jag har inte druckit alkohol
8. jag har stulit ett antal gånger
9. min första kyss är den bästa jag har fått
10. jag är kallblodig
11. jag har rökt vattenpipa och tyckte att det var roligt
12. jag hade en stor crush på ashton kutcher när jag var yngre
13. jag vill veta vart gränsen för otrohet går
14. jag kan äta hur mycket godis som helst
15. jag gillar jonas hassen khemiri utan att riktigt veta varför
16. jag är inte fotogenisk!
17. jag träffade svullo en gång
18. jag blir flickigare och flickigare
19. jag kan inte äta utan att söla ner mig själv
20. jag talar svenska (nähä?), engelska, spanska och hebreiska
21. jag har missat många kända filmer, så som gudfadern, da vinci-koden och star wars
22. jag förstår inte varför allt är som det är
23. ett tag dyrkade jag verkligen goo goo dolls
24. jag minns inte mycket av min barndom
25. jag kan inte planera någonting
26. jag tar dagen som den kommer
27. jag är inte döpt
28. jag har inga riktiga intressen
29. jag är plattfot/plattfotad
30. jag sänder radio
31. jag är fruktansvärt envis
32. jag är ganska feg av mig
33. jag är knäpp, för den som inte har märkt det
34. jag förstår mig inte på människor
35. jag kan ingenting om kärlek
36. jag klagar alldeles för mycket
37. jag har trott att jag har blivit gravid, ett flertal gånger, och har aldrig varit så rädd i hela mitt liv
38. jag drömde jämt att jag var otrogen, under mitt förra (och enda) förhållande
39. jag har trott att jag är tjock
40. jag ljuger ibland och överdriver ofta
41. jag tycker inte att smalt/spinkigt är fint
42. jag är rik och har aldrig varit i behov av pengar
43. jag är bortskämd
44. jag trivs som singel
45. jag gör mycket konstigt när jag är för mig själv
46. jag hatar mina tvångstankar
47. jag önskar att jag räknat alla tävlingar jag vunnit under mitt liv
48. jag ser mig själv som smart, men oallmänbildad
49. jag vill, vill, VILL ut och resa, men vet inte vart
50. jag förstår mig inte på TV; varför titta på andras liv, istället för att leva sitt eget?
51. jag har läst riktigt många ungdomsböcker, men känner knappt till några klassiker
52. jag har bott i israel i ett och ett halvt år
53. jag förstår mig inte på rädsla för spindlar
54. jag är glad över att jag inte fick heta lilly, ester eller tall
55. jag minns inte när jag sist använde smink
56. jag hatar min egen dialekt
57. jag tog hål i öronen för att min kompis gjorde det
58. jag älskar tv-spel
59. jag är fortfarande osäker på ifall jag faktiskt är 17 år gammal
60. jag har i princip allt jag kan önska mig
61. jag har storlek 38-39 i skor
62. jag älskar streetdance, och har därmed börjat förstå att jag inte kan hata hiphop
63. jag hatar stavfell och sär skrivning !!!
64. jag vågar inte smaka sushi
65. jag förlorade min oskuld när jag var 16 år
66. jag kan inte laga mat
67. jag bor i norrland
68. jag är sjuk ytterst sällan
69. jag är högerhänt
70. jag vet inte vad jag är rädd för
71. jag har insett att jag måste ta det första steget för att något ska hända
72. jag förstår mig inte på mitt högstadium, där jag fick mvg i teknik
73. jag har tröttnat på att vara duktig
74. jag blev jättechockad första gången någon kallade mig blyg
75. jag är högljudd i rätt umgänge
76. jag älskar sandor slash ida
77. jag hatar att jag är fördomsfull
78. det finns saker som jag önskar att jag vågade berätta för mina vänner, men jag vågar inte
79. jag har genomskådat samhället, och tycker att den som inte har gjort det är blind
80. jag vägrar skaffa blogg eller facebook
81. jag vill bråka med människor
82. jag undrar vad kunskap är för något
83. jag kan inte dyka under vatten utan att hålla för näsan
84. när jag blir arg börjar jag gråta
85. jag har, såvitt jag vet, aldrig haft en hemlig beundrare
86. jag tycker själv att jag är en pojkflicka
87. jag tänker aldrig skaffa handväska
88. jag har alltid velat ha en bästa killkompis, och har på senare tid insett att jag har honom
89. jag tycker att jag är ganska äcklig
90. när jag var liten lovade pappa mig en tårta om jag slutade bita på naglarna. jag fick tårtan, men biter fortfarande
91. jag har aldrig förstått mig på pratet om att ”killar ska ha stor/liten näsa”, men blå ögon får mig att falla pladask
92. jag tycker att bara tanken på att röra på sig är jobbig
93. jag önskar att jag vore 1,7 m lång
94. jag tycker om att trassla ut sladdar som har trasslat ihop sig
95. jag vet inte hur man flörtar
96. jag förstår inte varför alla vill ha tatueringar
97. jag gillar att vara ensam, men är beroende av närhet
98. jag har tusentals galna idéer
99. jag sjunger så ofta jag kan
100. jag har inget mellannamn

Början av gamlelivet

Skrivandet är som en drog. Saknaden blir märkbar och behovet av det allt större. När jag inte skriver blir jag rastlös, uttråkad. Idag har jag suttit vid datorn nästan oavbrutet hela dagen. Mackan kom förbi på en kopp kaffe vid ett-tiden, och jag tillbringade några timmar med honom och Alex senare på dagen också.
Vad gammal jag känner mig nu, "Markus kom förbi på en kopp kaffe, vi diskuterade lite fotboll och hur illa dagens ungdomar sköter sig. Sedan läste jag del 2 av GP och lyssnade lite på P4." Ha!
Nåja, var var jag? Just det, droger. Morgondagen planeras att se ut så här; Gå upp runt halv nio och sedan äta frukost. Efter frukosten ta en promenad för att efter det ta en dusch när jag kommer hem. Sätta igång datorn, breda mackor och göra kaffe. Kolla runt på internet och sedan ta tag i skrivandet. Någon gång på eftermiddagen ska jag till Henån för att spela in med Tigerhype (suck), och sedan hem igen för att förmodligen fortsätta skriva.

Det skrämmer mig hur mycket jag trivs med ett inrutat liv utan några direkta överraskningar. Jag håller nog på att bli gammal. Nåja, dags att äta upp smörgåsen och sedan lägga mig och läsa. Klockan är ju över tolv, det är ju sent (pah, humbug!).

Detta har hänt:

Det går framåt. Nu har jag snart två sidor skrivna på steampunknovellen, och jag är ganska nöjd med dem. Det känns som om det är något på gång, det känns som om det kan bli bra.

När jag kollade förbi min blogg tidigare blev jag glad, ty jag såg att Ashi fick skrivit sitt inlägg. Det blev ett bra inlägg. Jag är nöjd. Härnäst - imorgon - kommer ett inlägg av Iris. Dock inte om inspiration, utan om något helt annat.

Jag lyckades idag söka ytterligare några kurser till hösten, ifall att jag inte kommer in i Borås. Det jag nu sökt är:
-Psykologi
-Filosofi
-Arkeologi
-Litteraturvetenskap
Det ni!

Nu ska jag återgå till skrivandet.

Gästinlägg om inspiration - Ashi

Jag blev tillfrågad att skriva ett inlägg med temat inspiration. Så jag skriver helt enkelt om min relation till inspirationen och hur det funkar för mig. Hur jag gör, och hur jag tror att andra gör.

Egentligen.

För mig är ordet ”inspiration” väldigt nära ordet ”stöld”, eller ”låna”. Om jag ser en bild eller en stil som jag gillar, dröjer det inte länge innan min stil är väldigt lik vad jag precis såg. Jag är omedvetet en jäkla kleptoman, som lånar och snor från höger till vänster. Inte för att jag vill glida på fantastiska människors skapelser, utan för att jag verkligen älskar och ser det fantastiska i det de gör. Oavsett om det är ett litet streck eller en enorm roman. Tänk själva, särskilt ni som arbetar med något kreativt, det ni gör och eran stil eller bitar av den tillhör förmodligen någon eller några andra från början. Det kan vara sättet ni spelar melodierna på, era tankar över styckeindelning eller ögonen på karaktärerna ni tecknar. Inspirationen är i grunden samma sak. Man ser någon göra någonting riktigt coolt, och tänker; ”Varför har inte jag tänkt på det tidigare?”

Allting omkring oss som vi uppskattar och ser det goda i agerar inspiration och kreativt bränsle, och det vi skapar är ett enormt hopkok av allting. Det är omöjligt att skapa någonting hundra procent utan influenser, Alla som påstår att de gjort det är bara förvirrade fånar.

Det är lika fånigt som vad konst har blivit. Nittionio procent rent bullshit.

Men det är en helt annan diskussion.

// Ashi

-

Nu har det gått ett tag. Jag har inte haft någon lust att skriva, ingenting att dela med mig av, ingenting att berätta. Att skriva "det här har hänt i helgen" orkar jag verkligen inte med längre. Det är ju helt bortkastat, jag orkar inte läsa andras "dagböcker", och orkar sannerligen inte skriva ned själv det jag inte orkar läsa om er. Bloggen har blivit ett tomt skal på senare tid - tomt på inlägg, tomt på kommentarer och förmodligen tomt på läsare också. Kanske finns här fortfarande några trogna människor som besöker bloggen i hopp om att jag uppdaterar, kanske inte.

Mitt liv rullar iallafall på i maklig takt nu för tiden, ingenting speciellt händer egentligen. Spel spelas, människor träffas, böcker läses. Allt det där, ni vet. Arbetar lite på en steampunknovell som kanske kan bli fin. Annars..? Njae...
Idag klippte jag mig. Fel. Jag fick mig klippt. Håret blev kort, det var en chock, men jag är nöjd.
Vad är det för datum tro? 11 april? Ekonomin går på tomgång, de få pengar jag fortfarande har sugs långsamt ut, och nya utgifter tränger sig på hela tiden. Jag borde isolera mig, hålla mig borta från allt. Bara sitta hemma i mitt rum, läsa böcker, spela gitarr och döda tid framför datorn. På det sättet sparar jag iallafall pengar. För det börjar bli djävligt knapert nu.

Jobb kan jag ju glömma. Ingen risk att ett sådant skulle infinna sig. Inte nu. Ingen erfarenhet, fel utbildning, inga kontakter, lågkonjunktur, för ung. Kan ni inte bara skjuta oss? Få slut på skiten? Inget jobb. Det blir ingen erfarenhet. Utan erfarenhet inget jobb. Inget jobb, ingen erfarenhet. Utan erfarenhet inget jobb. Fuck it all.

Att jag börjat leva i ett slaskgrått skimmer igen gör ju inte heller saken bättre. Heck, I'm so tired of it. Iallafall börjat lite smått med japanskan igen. Känns bra, köpt en gammatikbok, pluggat lite. Känns bra. Datum var det ja. 11 april. Fyra dagar kvar, borde söka lite fler högskolor. Kommer jag inte in i Borås i höst är jag ju helt körd annars. Kan lika gärna söka massa skit, så har jag något att göra iallafall. Frågan är bara vad? Något som ger jobb eller något jag finner intressant? Att hitta något som ger tillfredsställelse för båda verkar ju helt dödfött.

Ja, det här blev ju ett fantastiskt inlägg. I'm outta here. Återkommer väl någon gång.

It's that time again.

Vinterns tristess på bondgården varvas med Avancerat Krig. En grönklädd alvliknande snubbe i topphuva springer runt med svärdet i högsta hugg, medan små monster slåss utanför Cerulean City.
GameBoysäsongen är nu i full gång, ovanligt tidigt faktiskt, men igång likaså.

Metaltown

Jag är lite besviken över årets line-up faktiskt. Än så länge är det bara Dir En Grey, Evergrey och Children of Bodom jag vill se, och det känns ju lite fattigt. Förhoppningsvis spelar de på samma dag, så slipper jag slösa pengar på en tvådagarsbiljett.