Gläntan, gammal och ny

Jag kollade igenom min skrivmapp förut. Mappen fylld med diverse docx- och pdf-dokument. Fylld av färdiga berättelser, halvfärdiga berättelser och inte alls färdiga berättelser. Jag fann en av dem. En jag började skriva på i slutet av 2009, men sedan helt omotiverat gav upp. Nu har den en plats på mitt skrivbord, där den genomgår en revidering och genomarbetning på nytt. En plats på skrivbordet betyder att den är "under progress", så att säga. Gläntan heter den. Och den ska bli klar. När den är klar, då säger jag till. Då ska ni få läsa den. Bara så ni vet.

Verktygslådan utökad

Och plötsligt var verktygslådan utökad. Två nya, fina anteckningsböcker (också de Moleskine, rosa sådana. Jättesmå. Men de var de enda som fanns kvar). Jag gillar dem. Och Post-its. Hurra. Skrivbordet börjar redan färgas gult.

Jag funderar på att starta en till blogg. En som bara ska ägnas åt vad som händer i mitt skrivande liv. En blogg som tar upp saker som utveckling av projekt, tankar om skrivande, författare och dylikt. Samt självklart texter jag skrivit. En ny blogg, och sedan låter jag den här - Soulred - ägnas åt det övriga livet. Vad tycker ni?

Nu ska det snart lunchas med 'Manuel, 'Tonia, Jockum och David. Sedan ska vi spela Noir. För övrigt anser jag att en Sittning Noir vore på sin plats också.

Karaktärer

Jag har många idéer för tillfället. För många idéer. Idéerna handlar för det mesta om karaktärer. Jag har några stycken. Karaktärer alltså. Jag vet bara inte hur de ska vara. Det är där jag har för många idéer.För varje karaktär har jag några förslag på hur denne kan vara, bete sig, se ut och så vidare, men jag vet inte vilka jag ska välja. Detta leder till att det står still. Jag vill inte börja skriva ner för mycket när jag inte är säker. Dang, jag behöver post-its... Eller en liten anteckningsbok. Kanske ett besök till Akademibokhandeln i morgon?

Klar

Nu är, efter några dagars intensivt pluggande, äntligen hemtentan klar. Tror jag. 1307 ord skrivna. Jag sitter på ett café, där vissa av mina fördomar sakta med säkert byggs på och fäster sig. De klamrar sig fast med nytt grepp. Det är högljutt, riktigt högljutt, och både jag och Klara lyssnar på musik för att kunna få någon som helst ro. Den sista delen av uppgiften skrev jag nästan maniskt, och jag vet inte om den håller någon som helst kvalitet. I guess not. Men det får vara, jag pallar inte mer. Inte nu. Jag är trött, irriterad och har en ihållande huvudvärk. Plus att batteriet i datorn snart är slut. Men jag är klar. I alla fall för stunden. Och det känns bra.

Så

"Så" är ett ord jag, ända sedan min svensklärare i gymnasiet tog upp det, varit allergisk mot. Det finns nog ingenting - förutom särskrivningar - som får en text att låta så oproffsig som det lilla ordet. Jag tror det är magiskt.

Det är inte ordet i sig som förstör - det är användningen av det. Det är i sammanhanget när någonting händer på grund av någonting annat. Till exempel "När jag krossade tomater så fick jag gåshud". Det gör mig illamående. Varje gång - varenda liten gång - jag läser det (så) stannar jag upp och bli förbryllad. Vad gör det där? Varför gör ni så här mot mig? Varför förstör ni texten? Sluta genast!

2010 - the beginning

Det jag anser vara det värsta med att plugga, framför allt till en tenta, är när man kommer till den punkten att jag känner att jag har ganska bra koll på det mesta, och inte riktigt vet vad jag ska läsa. Jag kan lite om allt som känns relevant, och tror inte att jag kommer få ut så mycket av att läsa samma texter en gång till (även om jag vet att jag visst kommer få ut massor av det, men i mitt stilla sinne förnekar allt jag kan).
I övrigt börjar det nya året fint. Hittills har dagarna varit övervägande bra, och jag har spenderat all min tid i Mias lägenhet. Ibland undrar jag varför jag ens har en egen. Jag har läst ut Vargarna I Calla och påbörjat nästa bok av mästaren King; nämligen Under the Dome. Den är mycket bra. Och den är mycket ny. Utspelar sig faktiskt år 2009 i - hör och häpna - en stad i Maine.
Den åttonde är det omtenta för introkursen, den tolfte inlämning för hemomtentan i bok- & bibliotekshistoria, den femtonde inlämning för hemtenta i kulturpolitik. Stress? Nej tack, jag klarar mig bra utan.