Intressanta upptäckter.

Jag undrar faktiskt lite hur de tänkte med vissa uppfinningar och upptäckter. Ta mjölk, till exempel.
"Där borta står ett stort brunvitt djur med något skärt som hänger ner under, de ser lite roliga ut. Jag vet, vi går och drar i dem! Vem vet, det kanske är jätteparty. Nej, men oj. Vad är det som kommer ut ur dem? Hämta en skål någon, vi måste smaka på det och se om det är gott! Ja, ser man på helt okej. Där går den andra varianten också, den med bara en skär hängande, ska vi testa där också?"

1215

Idag ska det spelas Noir. Gruppen ska in i Sascha Vlaghs lägenhet, ska bli intressant. Har en del förberedelser, synd bara att alla inte dyker upp. Fast som sagt, så länge det bara är en borta går det fortfarande bra att spela. Djäkla busskort alltså.
Imorgon fyller far femtio jämna. Vi har öppet hus, kika förbi vettja. För jag menar... det är ju så många som bor i närheten som läser min blogg menar jag... Det bjuds på smörgåstårta. Ät och var glada!

På lördag blir det inflyttningsfest i gbg, inte för mig. utan för någon annan. Det är lite synd, på sätt och vis. Skulle ju varit trevligt om det var jag som flyttade till götet, eller hur?
På söndag bär det av mot möte med FSF. Vi ska då bestämma vem som ska spela vilket rollspel och hur det ska spelas. Jag ska spelleda Noir, och Macke står för Vampire och/eller Coriolis som det ser ut nu. Will be fun.

Nu ska jag stryka en skjorta. Ack, du grymma värld.

Ashii! Vi borde ha nästa möte snart!

En liten tanke om min musik

Jag tror jag har levlat i min syn på musik. Iallafall när det gäller mitt egna musikskapande. På väg hem från gymmet började jag tänka lite smått på vad jag anser om min musik och mina influenser. Jag lyssnade nämligen på ガゼット (GazettE) och tänkte att en låt av deras sort vore ju kul att göra. Sedan kom jag att tänka på att jag inte längre bryr mig om att försöka göra min musik originell. För varför ska jag bry mig om en låt "låter som en metallicalåt"? Det är väl skitbra! Metallica gör ju bra musik, jag borde vara glad om folk drar paraleller liksom. Vad som inte är bra däremot är om riffet redan är gjort av metallica, men det är en helt annan sak.
Att ett band har samma sound som ett annat är inget negativt, tvärtom. Tänk om alla band hade kört sin egen stil. Jag som tycker vi har många genrer och sub-genrer som det är nu...

För att summera det viktiga, det jag kom fram till var: Jag är inte ute efter att efterapa något band, men jag har inga problem med att likna ett.

Natt

Jag blir förvånad över hur olika mina dagar ser ut nu för tiden. Trots att jag i princip sitter hemma och degar hela tiden. Igår skrev jag massa musik, en hel del text samt började lite smått på en ny novell. Fick skrivet lite om Drasca också.
Idag har jag skrivit ett halv solo och spelat tre timmar FFVIII.

Jag började läsa Tank Girl förut, och jag kan inte riktigt påstå att det är min typ av serie. Men än ger jag inte upp, ska försöka läsa igenom första volymen åtminstone.

Nu är klockan halv två, och jag är trött som ett as. Men inte går jag och lägger mig inte, nejdå. Jag sitter här och skriver, dödar tid som vanligt. Det är jag bra på det, synd att det inte ger betalt bara.

Kyngen

Jahaja, jaja. Då var de förlovade då. Hela media är fylld till bredden av skiten. Kronprinsessan ska gifta sig. Alla program på svt flyttas fram en halvtimma på grund av en extrainsatt nyhetssändning om det. I couldn't care less. Har fortfarande inte riktigt förstått hela idén med en kungafamilj i Sverige. Vad tjänar den för syfte?
Kungen gillar snabba bilar. Det skulle jag också gjort om jag inte kunde åka fast för fortkörning, den saken är klar. Fast jag skulle aldrig klara av ett sådant... eh... låt oss kalla det "yrke". Jag skulle spy galla över att aldrig kunna säga vad jag tycker om saker och ting.
Min mor köpte hem en bukett dagen till ära. Både jag och min far suckade tungt.
What's the point?

Det gula huset.

När jag gjorde mat förut tittade jag mig omkring i huset, blicken gick mellan den skottade vägen i snön på utsidan, till matbordet med dagens tidningar, till kylskåpet och skafferiet. Jag såg på huset med nya ögon, för första gången, och jag kom på att detta är inte mitt hem. Det har aldrig varit det, och kommer aldrig att bli det. Det är mina föräldrars hem, som jag lever i tills jag har hittat mitt eget.
Det är en konstig känsla när man kommer på något sådant, det känns så oväntat, men ändå så självklart.

Tema Inspiration 1, Markus Andersson.

Att börja med får jag väl presentera mig. Vissa av er vet vem jag är, andra har inte träffat mig. Markus "k7e9" Andersson som Coffee presenterade mig, det är jag det. Jag har som ni säkerligen redan vet fått äran att vara först ut ibland en serie gästbloggare, tack Coffee, här på "Dessa Djävla Ögon", en serie med temat Inspiration. Så fort jag hörde temat så fick jag en idé och eftersom jag läst en del teater på gymnasienivå så bejakade jag de första intryck och tankar jag fick och detta utvecklades till grunden för detta gästbloggarinlägget.

Jag funderade vagt på om min inspirationsidé skulle vara hemlig och att mitt inlägg skulle avslutas med en gissningslek om var jag tagit min inspiration ifrån och att vinnaren skulle få en virtuell applåd som pris. Ni kan alla få applåden här istället: Applåd. Jag tror inspirationen kommer vara tillräckligt tydlig för att ni alla skulle kunna klura ut det med minimalt tankearbete och då hade det ju blivit först till kvarn, istället för en gissningslek.
Det första som poppade upp som tanke när min hjärna kopplade ihop ordet blogg med inspiration var Blondinbella, denna bloggare som kommit att bli den största i Sverige borde kunna inspirera mig tänkte jag. Jag har aldrig läst hennes blogg och i princip bara hört namnet, oftast som något nedlåtande om blogg-kulturen eller en bloggare, saker i stil med "Ja du är ju som Blondinbella själv!" och sådant, jag tror att jag själv fällt någon sådan kommentar på skämt. Vad är det då som har gjort just henne till en blogg-drottning som hon kallar sig själv på sin blogg? Jag googlar och hittar enkelt hennes blogg (http://blondinbella.se/) och sedan börjar jag läsa för att på så kort tid som möjligt försöka förstå vad det är som gör att hennes blogg är så omåttligt populär. Mina betraktelser, som jag försöker hålla objektiva, är det som kommer ligga till grund för detta blogginlägg. Jag ska försöka skriva ett längre inlägg som Blondinbella kunde ha skrivit, fast med den avgörande skillnaden att jag är kille - Mörkblondinmacke om ni så vill.

Först vill jag dela med mig av några nyckelstolpar som jag försökte begränsa i antal för att mitt inlägg inte ska bli allt för långt:
Scheman är bra - Blondinbella gillar att stolpa upp sin dag med tider och aktiviteter för alla att läsa.
Foton - Bilder på allt man gör är positivt.
Punktlistor - I stil med "tre bra saker jag gjorde idag" är intressanta.
Hår - Frisyrer (och frisörer) är viktigt och värt att lägga vikt vid.
Fika - Något som görs ofta och är centralt för umgänge.
Fester - Också något som frekvent dyker upp.
Språk - Jag kan konstatera att hon använder ett genomgående bra språk i sina inlägg och inget tonårs- eller internetslang.

Observera att jag utgår ifrån att det på Blondinbellas blogg är bra, det är ju ändå hennes blogginlägg som gjort henne känd.
Dagen allt jag skrivit om var den 21/2, tenta på en lördag alltså. Nu till mitt inspirerade bidrag, here we go!

---

9:00-12:00 - Tenta i Marknadsföring & Organisation.
12:00-17:00 - Lunch och shopping med Gustav.
17:00-20:00 - Slapp, mat och förberedelser inför kvällen.
20:00-00:30 - Myskväll hos Jenny.

Så allting började inatt, jag var tvungen att gå upp och be grannarna dämpa sig eftersom deras fest höll ett jäkla liv. Jag tror vår granne har skaffat någon form av kareokemaskin och det skrålas för full hals långt in på natten. Vanligen är jag tolerant men eftersom min tenta började tidigt och jag gärna ville prestera så bra som möjligt, dom var förstående och dämpade sig med en gång. Jag fick min sömn och kunde ta mig till tentan i tid och tämligen utviad.

Tentan gick bra och ganska snabbt, jag gick därifrån ganska exakt klockan 12 och var nöjd med min insats. Både organisationen och marknadsföringen kändes bra och jag tror att båda bör vara avklarade. Jag slog en signal till Räkan (Gustav) som jag skulle shoppa med efter tentan. Vi började med att lyxa till det med en lunch på Sense, här vankades fläskfilé med tryffelsås och lite annat gott, verkligen något att unna sig efter en hård vecka av plugg och tentamensskrivning. Någon belöning och vardagslyx ska man ändå kunna bjuda sig själv på. Se själva och avundas vår lunch.

Efter lunchen gav vi oss ut på stan för att shoppa, Räkan var ute efter skor, jag var ute efter en ny skjorta. Dessutom behövde vi hitta en passande inflyttningspresent, eftersom det är inflyttningsfest på gång nästa helg. Vi var inne och provade lite Ben Shermanskjortor, ett av de klart hetare märkena just nu. Lite bilder kan ni se nedan. Tyvärr blev våra bilder lite suddiga, vi hade bara tillgång till en mobilkamera. Jag i den orangerutiga Ben Shermanskjortan, Räkan i en ny tröja ifrån Carlings och en bild på hans nya sko. Någon Sherman slutade det dock inte med för mig idag, utan det blev en Bläck från MQ, stilrenare och enfärgad - Det jag egentligen var ute efter helt enkelt, en sjysst mörkgrön nyans blev det. Räkan skaffade tröjan på bilden och även skorna, snygga grejer helt enkelt. Vi lyckades också skaffa en inflyttningspresent, men den håller jag hemlig så informationen inte läcker ut till mottagaren.

Vi kom hem till lägenheten, fixade lite att käka och fixade oss för att gå till Jenny och ha myskväll med gott sällskap, vin, snacks och tv. Dessutom skulle vi få se nytillskottet i Jennys familj, kattungenen Hiro (Nakamura). Jenny som även är min frisör kan man ju inte komma helt ofixad till, så jag drog i lite vax i håret REF. 424, det bästa vaxet jag någonsin har använt. Tyvärr så hjälpte inte det att det är "det bästa" vi missade bussen med en hårsmån och fick gå genom blötsnöfall till Jenny, inte det bästa för nyvaxat hår som dessutom inte var torrt nog när jag la i vaxet till en början. Det hela slutade i en platt oformlig frisyr. Här är en bild från vägen mot Jenny.

Väl framme satte vi oss alla fyra - jag, Räkan, Niklas och Jenny - och snackade, kollade på tv och smakade på lite vitt vin. Dr. Faust väldigt gott men ganska sött. Kvällen flöt på och allt var väldigt trevligt. Vi fick bekanta oss med den ömsom busiga och nyfikna ömsom sovande katten Hiro och kollade på Hot Chick som gick på tv 4. Typisk amerikans High Schoolkomedi med simpel handling och många pinsamma situationer, men hysteriskt kul tidvis och en lagom bakgrundsfilm när man socialiserar. Här kommer ytterligare några bilder som får fungera som avslut.

---

Avslutande kommentarer och tankar:
Blogga är svårt, det har jag lärt mig. Jag vet inte om mitt inlägg kan räknas som intressant eller om jag klarade av ambitionen att insperera mig av Blondinbella, och försöka efterlikna hennes blogg. Under mitt bildredigerande för bloggen insåg jag också hur lätt jag har för redigering av bilder. Mitt bidrag till "Tema Inspiration" blev ganska långt, längre än jag hade trott att det skulle bli, jag är ganska nöjd med innehållet ändå - Det är trots allt mitt första "riktiga" blogginlägg.

Slutligen har jag i min research till detta inlägg satt en stämpel på vad Blondinbella och andra stora bloggare betyder för företag i mode-/kosmetikabrancherna och jag har satt en promotion-etikett på det och den är Public Relations, men när bloggare börjar få gratisprodukter, eller till och med betalt, och uttalar sig på sin blogg om produkterna börjar definitionen inte stämma riktigt och flyta mot annonsering, som dock inte stämmer riktigt heller. Jag börjar ana att det som passar bäst är någon form av "påverkad PR" eller liknande. Är ni mer intresserade av att diskutera fenomenet bloggar kopplat till marknadsföring så är ni välkomna, jag formulerade ganska mycket tankar kring ämnet som jag inte tänker ta upp här men om intresse för diskussion finns så är jag tillgänglig.

Nu ser jag bara fram emot nästa inlägg på temat!
Tack för mig och tack för er tid. Lämna gärna kommentarer och all form av konstruktiv kritik ni känner för.

Leende guld... öh...

Leende guldbruna ögon
har jag förälskat mig i
just dina guldbruna ögon
så blå kan de aldrig mer bli

Jag har inget mer att tillägga.

Första skribenten

Men vad fint, det här går ju fort. Första gästskribenten blir Mr Markus "k7e9" Andersson. Han har ingen blogg jag kan länka till dock, så jag skrattar tyst åt honom. Hans inlägg lär väl dyka upp någon gång under de närmaste dagarna.
Over and out.

Idé!

Då jag känner att min blogg börjar bli lite smått miserabel söker jag nu en lösning. Lösningen kan heta gästbloggare, det ni. Jag funderar skarpt på att låta några andra bloggare, eller icke-bloggare också för delen, få gästa min fantastiska blogg. Vid intresse - säg till. Det kommer bli ett finfint tema och alla parter kommer bli nöjda. Helt klart.

Rubriktorka

Nu ska vi se. Efter lite inaktivitet och lite ointressantitet på bloggen kommer här nu ett inlägg som kanske kan vara för intresse av åtminstone några.
Jag och Anders (läs hans blogg, följ den, var glada!) har inlett ett samarbete. Det ni! Vet inte hur mycket jag vågar säga här, kanske får en redaktör eller något på mig, vem vet. Sådant där kan gå fortare än man tror.
Det är inte säkert att det blir någon spelning på söndag med Tigerhype, då resvägen till Mariestad inte kan fastställas. Vi vet inte hur vi tar oss dit, eller hur vi tar oss hem. Tåg har dåliga tider och är svindyrt, bil är också dyrt och bristen på bil gör ju inte det hela lättare.
Projektet med boken går framåt. Har nu skrivit en lös sammanfattning om vissa delar av världen, som måste skrivas om ett antal gången innan det faktiskt blir något att arbeta med. Har även några små idéer när det gäller en main-plot. Mer om det mycket senare.

Jag har blivit förälskad i Griever nu, och funderar skarpt på att införskaffa ett sådant halsband, och kanske till och med tatuera in det. Detta förklarar jag med att Squall Leonhart är, har varit, och lär förbli, min favoritkaraktär när det kommer till spel. Det känns inte mer än rätt att någon slags hyllning till den första karaktären med smycken in-game hylls på något sätt, eller hur?
På tal om spel, nästa helg blir det stormöte med delar av FSF, alla i Göteborgsområdet hoppas vi på. Då ska det bestämmas vilka spel som ska spelas och vem som ska spela vad. Macke kommer förmodligen spelleda Vampire, medan jag kör på Noir. It'll be fun!

Första berättelsen

Nu har den första delen kommit upp på en blogg! Alexander har lagt upp första delen i den där berättelsen ni skulle skriva, remember? Han är duktig han. Kolla in hans blogg vettja, följ den och var glada. Det kommer bli en dunderberättelse!

Murakami Haruki

Oh my God...
Jag vet inte vad jag ska säga, jag är helt hänförd, helt uppspelt, jag är i extas för fan!
Åtta sidor in i The Wind-up Birds Chronicle är jag åter igen övertygad, helt övertygad om att Murakami Haruki är och förblir världens bästa författare. Om ni inte har läst någonting av honom; gör det. Om ni har läst någonting han har skrivit, ja, då är ni redan förälskade, eller hur?

Arbetsbord

En anteckningsbok, ett skrivblock, penna, radergummi, tankekarta och en nyöppnad flaska kall Falcon Bayers. Mobilen avstängd, datorn likaså, strax.
Nu ska här skrivas ser ni. Ja fy fan.

En kväll i grannhuset.

I bakgrunden smattrar kulor mot betong och tungt beväpnade män skriker desperat då deras lemmar slits itu. I skyn flyger enstaka skepp som dränker de sårades rop på hjälp.
Alexander spelar Killzone 2. Demot iallafall, den är helhäftigt, jag vill att han ska köpa det. Det är hur djävla bra som helst. Jag vill ha PS3 sådär helt plötsligt. PS3 med världens snyggaste spel inkluderat, ja tack!

Vi såg The Orphanage, den var grymt läskig, och jag som vanligtvis inte har problem med skräckfilmer, det säger ju en del att jg inte kunde hålla ögonen på TVn hela tiden, ya?

En lagerlokal, helghastsoldaterna ligger och trycker bakom tunnor medan två stycken ISAsoldater står en våning över och skjuter glatt. "Somebody help me here! I've been hit!" skriker en av dem medan den andra försöker ta sig fram till honom samtidigt som han blir beskuten från flera håll.
"Fan, det känns ju som om jag är i krig på riktigt här" säger Alx.

Kvällen har spenderats med Johan Glans, en del prat om mitt projekt, som nu har fått sig en hel del kött på benen. Eller iallafall ben på... ja... Jag har en idé iallafall. Det har ätits mackor med kaviar och mackor med ost och marmelad. Det har även varit té inblandat i det hela.
Jag vet inte riktigt var jag ska sova i natt. Orkar jag gå hem? Det är ju bara femtio meter, men het plötsligt känns mörker inte som en bra idé, och Alx har ju ett gäng bekväma sängar. Har ju ändå inga direkt planer för morgondagen menar jag så varför ska jag hem?

En granat kastas ned från våningen över och två helghast kastar sig åt sidan för att komma därifrån. En av soldaterna försöker få upp en dörr medan den andra har som uppgift att skjuta nedhållande eld mot fienden. Jag gillar det, skarpt.

Jag åker buss

I torsdags skulle jag åka till Göteborg. Jag tänkte åka buss, för det brukar vara trevligt. Första bussresan gick bra, den till Henån. Värre blev det när jag skulle byta till den som skulle ta mig till Stenungsund. Jag stod harmoniskt och väntade i busskuren när jag hörde ett öronbedövande brak. Bussen kom bakom mig, rakt genom pizzerian. Jag hoppade desperat ur busskuren och där jag precis stått stod nu bussen.
"Så du klarade dig alltså? Vänta bara nästa gång tar vi dig allt", sade busschauffören när jag steg på. Sedan spottade hon mig i ansiktet och skrattade rått. Jag försökte registrera busskortet, men varje gång jag gjorde ett försökt stängde kvinnan bakom ratten av maskinen. Hon log ont mot mig.
Jag började gå bakåt i bussen och hon öppnade snabbt förarbåset och lade fällben för mig. Jag ramlade och slog huvudet i en sten som låg där, helt omotiverat. Jag reste mig stönande upp och gick och satte mig. Hon ställde sig upp och vinklade om backspegeln så att hon kunde se mig ordentligt. Resten av resan pekade hon finger åt mig och räckte ut tungan.
Jag tror inte hon tycker om mig.

Aha, aha. Fler uppdateringar

Nuuu så.
Äntligen anser jag mig vara färdig med Glaskupan, och jag blev ganska nöjd mot slutet. Efter ett gäng omskrivningar och så. Jag har nu skickat ut den till alla som jag hittills har sett varit intresserade. Och om någon mer känner att den vore intressant att läsa är det bara att höra av sig, så ordnar vi det vettu.

Nu ska jag gå vidare på nästa projekt. En världsbeskrivning, ett gäng religioner, några civilisationer, en hel drös karaktärer, en plot och mycket mycket mer. Mer info kommer när den finns.

Senare under dagen kommer ni även få höra hur min bussresa till Göteborg gick. Se fram emot det!

Uppdatering

Här kommer en uppdatering.
Jag skrev klart novellen, trodde jag. Det var vissa delar jag inte riktigt var nöjd med, men i det stora hela var den bra. Jag skrev ut den och lämnade till mor min för att läsa medan jag var och tränade. Under tiden jag gymmade kom jag på flera saker som behövdes ändras, läggas till och utvecklas, och det verkar som om min mor hade tankar åt samma håll.
Jag har tagit fram yxan nu och håller på att rensa bort, skriver om, skriver till. Jag hade hoppats att jag skulle bli klar med den idag så att jag kunde skicka ut den till de som vill läsa. Men nu inser jag att det var väldigt optimistiskt. Felet jag gjorde var att jag skrev för länge på en gång och sedan inte orkade mer, tyckte att "den duger". Efter en paus har jag dock fått nya krafter och nu sitter jag och skriver om, skriver rätt.

Over and out.

Första novellen

Ibland står hon och trycker sig mot väggen, försöker se ut, försöker synas utifrån. Och mer än en gång tycker hon sig ha sett något där ute, någonting som rört sig, bara för någon sekund. Hon skriker efter hjälp men får ingen respons, hon är helt ensam.

Sofie, en tjej i sjuttonårsåldern som finner att gränserna för vad hon får göra hela tiden minskar. Alla omkring henne håller strypgrepp och hon får ingen rörelsefrihet. Kompisar vill inte hitta på saker och mamma Josefine ställer orimliga krav och bestraffar henne för småsaker. Allting verkar vara emot henne. Allt hon vill är ju att få lite mer möjligheter, lite mindre krav. Känna sig mindre instängd.


Min första novell kommer bli färdig och klar för läsning nu i veckan. Den kommer dock inte läggas upp här, utan jag kommer skicka ut den via mail till de som är intresserade av att läsa den. Om ni är en av dessa, hör av er. Så skickar jag den så fort den är färdig.

Häxan Fredrika har teparty

På bordet står te av alla dess sorter. Ett kakfat med allt från kokosdrömmar till chokladbollar och bondkakor står framdukat likaså. Runt bordet står fyra stolar och i dessa sitter Fredrika och sminkmaffian och samtalar lågt. De pratar om hur situationen i världen ser ut just nu. Om hur Christian Bale fick ett utbrott och om SVTs fiasko i Melodifestivalen. Diskussionerna går hett till och argumenten kastas fram likt Pokémon i slutet av nittiotalet. Allt eftersom tiden går börjar Fredrika uppfatta en närvaro, och när hon för tredje gången sätter på nyss tevatten viskar hon till mig.
"Vad fan gör du här? Ser du inte att jag är upptagen?" Hon kastar en blick mot de tre tjejerna som sitter runt bordet och pratar om valet till europaparlamentet. Diskussionen står stilla. Fredrika ignorerar mig och går tillbaka med tekannan till bordet. Men hon märker inte att vattnet fortfarande är kallt.
"Du är ju dum i huvudet" säger hon och värmer vattnet med lite magi. Sedan fortsätter diskussionen om valet i Israel. Och jag inser hur djävla ägd jag faktiskt blev.

God bless... Sweden?

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4375111.ab

Jag kan inte låta bli att småle lite när jag läser det här. Att KD alltid har varit lite småpantade går väl inte att säga emot, men känns det inte som om det går lite långt nu? Känns som det är lite mycket begärt av ett parti som förhoppningsvis åker ur riksdagen nästa val att begära att vår statsminister Freddan Renfält ska be Gud välsigna Sverige? Nej fan. Religionen har fortfarande inget att göra med politiken, när ska ni lära er?

Något ska skrivas

Nu har jag bestämt mig. Eller snarare inatt bestämde jag mig. Jag ska försöka mig på att skriva en bok. I natt kom jag även på några idéer, lite karaktärer och annat löst skräp (och låg därför vaken mellan två och fem, men det är en annan historia). Så nu fan, nu ska här förproduceras!

Angående mobila telefoner

Nu har min mobil varit avstängd i över ett dygn. Det känns som en befrielse. Ett helt dygn utan tvånget att kunna svara om någon hör av sig, ett helt dygn utan att behöva bära runt på den där förbenade mobilen. Känns bra, känns skönt. Om någon har försökt nå mig genom sms eller samtal så ber jag om ursäkt att jag inte har svarat - den har varit avstängd (fniss).

Anledningen till detta är simpel - jag vill inte behöva vara beroende av den, och är så trött på att alltid känna tvånget av att svara på alla meddelanden jag får. Inte för att jag får särskilt många, men ni förstår. Att kunna ta en paus. Det betyder ju inte att det är omöjligt att få tag på mig, nejdå. Det finns både hemtelefon, msn, mail och dörr på huset. Vi har till och med en ringklocka för den som är krävande. Imorgon sätter jag igång den igen, förmodligen vid tolvtiden. Och sen får den vara på tills jag väljer att stänga av den igen. Det känns bra. Det känns skönt.

En liten tanke om vargar

Ibland undrar jag. Jag undrar massa saker. Till exempel om vargjakt. Jag läste i Bohusläningen idag att en vargtik sköts ihjäl för att hon dödat hund och får. Och då undrar jag; varför prioriteras vissa djur så sjukt mycket högre än andra? Bara för att vi människor anser oss vara jordens härskare och stå över allt annat levande? Vi bestämmer att vi äger vissa djur, så som får och hundra, och sen dödar vi alla andra djur som hotar dessa.
"Du dödar mitt får! Du ska dö!" Men... Hade det överlevt om det inte hade tagit fåret? Att ta djurens naturliga föda ifrån dem, och sen straffa dem när dem jagar är väl ändå like bakvänt? Jag menar, det skulle vara som om någon spärrade in alla hamburgare, och om vi åt en så letar de upp oss och slog ihjäl oss.
Att vargen redan är utrotningshotad gör inte saken bättre. Det går väl knappast någon brist på fåren i Sverige, iallafall inte vad jag vet. Nej, sluta upp med vargjakten, den bara förstör.

En annan liten fundering jag har är varför mitt rättstavningsprogram inte stavar rätt? Varför i hela friden anser det att "tandkrämsreklam" är fel, men "tandkräms reklam" är rätt? Jag börjar smått förstå svenskarnas inkompetens när det handlar om särskrivning, det kan inte vara lätt att lära sig något när allt omkring en redan är fel...

En dag på gymmet

Jag var på gymmet idag. Där såg jag en urläcker tjej. Jag tog mod till mig och gick dit med ett snett leende som taget från en tandkrämsreklam.
"Tja" sa jag och lyfte snabbt ögonbrynen. Det svettiga håret låg klistrat i pannan och jag luktade som någonting katten hade grävt fram i soporna. "Hur går det här då?" Hon tittade bort. Jag tog två snabba steg åt vänster och försökte fånga hennes blick, blinkade med ögat. Ingen reaktion. Jag blinkade igen. Och igen.
"Jag tror det är något fel på ditt... eh..." hon pekade på mitt öga.
"Va? Nej då, det ska vara så" sade jag självsäkert. "Sååå, kommer du hit ofta eller?"
"Vad fan vill du mig?"
"Jaha! Om det är så det ska vara! Jaja!" Jag satte mig i en maskin, röd i ansiktet av ilska. Höjde tyngden till 15 kilo och tog i allt vad jag kunde.

När jag vaknade upp var det mörkt runtomkring mig. Ryggen värkte och när jag försökte resa mig upp kände jag en fasansfull smärta i nacken. Jag kröp fram till kassorna och bort till skafferiet. Och där sitter jag än, tyst gråtandes och tuggandes på små kex från Wasa.

Måndag förmiddag

Nu är det måndag. Snön börjar smälta bort, Fredrika har kommit över vårt lilla bråk och jag väntar spänt på att det ska komma upp små fina historier på Tiinas, Hjaltes, Alx och Tess bloggar!

Så fort de har kommit upp har jag en ny blogguppgift för de som känner sig manade till det. Men mer om det när folk har skrivit klart den nuvarande.

Ögonen och vattnet

Jag står på kanten. Vattnet nedanför gapar under mig, inväntar mig. Jag känner hur hjärtat slår snabbare, pulsen ökar och svetten bryter fram. En bit bort står mina kompisar, de hejar på mig och skriker.
"Men hoppa då, kom igen. Din djävla fegis!"
Jag sväljer hårt. Stirrar ner i vattnet och rycker till när jag ser ögonen vaksamt stirra upp mot mig. Solens sken ger mig ingen värme längre, och jag kan inte längre höra mina kompisars bitska kommentarer. Det är bara jag och ögonen nu. Det finns inget annat. Vattnet stiger och breder ut sig. Jag står på en liten stenplätt ensam i havet nu. Och var jag än tittar stirrar ögonen tillbaka. Darrande sätter jag mig ner och lägger armarna runt huvudet. Det är bara inbillning, det är inte på riktigt.

Häxan Fredrika har otur

En ensam lampa dinglar över bordet och sprider ett kallt ljussken i rummet. Vid spisen står en kaffekokare och puttrar och där det vanligtvis står en snöskyffel är det nu tomt. När dörren öppnas dras det in en stor vindpust med vit, slaskig snö tillsammans med en gammal dam. Hon hostar och tar av sig sin grönbruna mössa, och innan hon hänger av sig kappan går hon bort till kaffet och kollar så det inte kokat sönder. Igen.
"Jag vet hur man kokar kaffe, det har aldrig kokat sönder" muttrar hon tyst för sig själv. [Det har det visst det. förf anm.] Sedan tar hon av sig både kappan och de stora kängorna, innan hon kommer på att skyffeln fortfarande står där ute. "Förbannade skribent!" [Såja, inte vara sån nu. förf tillrättavisar.] Hon tar på sig sina kläder igen och går ut i snöovädret än en gång.

När hon kommer in en liten stund senare känner hon att det luktar bränt. Med två stora kliv är hon borta vid kaffebryggaren och lyfter bort den från plattan. Hon svär högljutt.
"Varför gör du så här mot mig? Vad har jag gjort för att förtjäna din vrede? Hade jag kunnat bestämma över mina egna handlingar skulle det här aldrig hänt!" [Sluta klaga nu, du vet att jag inte gör det här för att vara elak. förf suckar.] "Nejdå, verkligen inte. Det märks ju." Sarkasmen skulle få mjölk att surna, om det bara funnits någon i närheten. [Läsarna kanske vill ha lite misär? De kanske vill ha en snyfthistoria? förf påpekar] "Men varför jag?!"

Räknare

Hm, lägger till en ful liten räknare där nere. Den kanske fungerar, om inte så tar jag bort den, oroa er ej!

Fredag II

Repet gick väldigt segt. Det var inte ens särskilt kul. Jag vet inte riktigt varför dock. Jag undrar hur det går för Edor med fixandet av replokal, det vore trevligt att komma igång snart.
För en liten stund sedan kollade jag på Arn: Riket vid någontings ände. Den var väl helt okej. Precis som första filmen var den lika platt som Marie Lindbergs låtar, och ingenting som hände var egentligen särskilt intressant. Synd, för jag har hört att den var dyr att producera.

Imorgon bär det av mot Göteborg igen. Vi ska hem till Hjalte och kolla film. Det ska bli kul. Och det ska ätas sushi! Det ska bli gott. Det var längesen nu. På söndag var det också något som skulle hända har jag för mig. Men jag minns inte riktigt vad. Just det! Vi skulle kanske träna igen, så var det. Dagens gymning kändes omotiverad, det var inget kul. Ganska trist dag idag alltså. Jag ringde Alex förut, men fick inget svar, varken på mobil eller hemtelefon. Har inte träffat honom på jättelänge nu. Känns som det är dags snart.

Jaja, nu ska jag snart sova. Vi ses la imorgon. Eller ni ser vad jag skriver. Höhö.

//Coffee, som har en stor påse fylld med hemmalagad kola ståendes på sängen.

Fredag

Jag sitter på sängkanten, med den bärbara datorn i knät. Det är varmt och skönt om benen. Utanför fönstret ligger snön i drivor och över åkern ligger dimman tät. Ett lätt snöfall från den disiga himlen. Det är tyst. Jag sitter ensam hemma, och utöver datorns surrande och knappande från tangenterna hörs inte ett ljud. Än så länge har dagen varit händelselös. Strax efter tolv kom mor in och försökte väcka mig, men hon var några minuter för sen, jag var redan vaken. Hon hade gjort pannkakor. Tillsammans med mina föräldrar åt vi, och sedan gav dem sig av. De skulle kolla på cyklar, eller något sånt.

Själv satte jag mig vid datorn en stund, och sedan gick jag ner och gjorde mig i ordning för avfärd. Nu sitter jag här. Om bara några minuter ska jag iväg till gymmet. Igen. Det blir tredje gången den här veckan. Jag blöder på hakan. Jag undrar hur mycket blod det egentligen finns i ens haka, för skär man sig slutar det aldrig att blöda. Det är underligt. Senare i kväll, runt sextiden, ska jag ner till Henån igen. Vi ska repa. Den här gången ska vi repa in Driver. Jag tror jag borde lära mig solot snart. Jag förstår inte varför jag alltid skjuter upp det. På repen går det ju alltid att improvisera, det är svårare live. För där kanske någon bryr sig om hur det låter. Speciellt juryn, eftersom det är i en tävling vi ska spela. Jaja, solot får vänta. Kan lära mig det tills nästa rep. Det går ingen nöd på oss.

Hakan fortsätter blöda. Klockan tickar, snön faller, datorn surrar. Sakta byts 1408 ut mot 1409. Igår söktes det sju jobb. Och det är snart dags att söka fler. Någon gång nästa vecka ska jag åka in till Torp och prata med affärer angående anställning. Jag vet hur det kommer gå.
Klockan blir 1410, 1411. Jag borde åka snart. Jag ska bara packa. Sedan bär det av. Ut i snön, på de vita vägarna, under den grådisiga himlen.

Lite reklam för Tigerhype

Ja, gårdagens spelning ligger nu uppe på dutuben. Personligen tycker jag, efter att jag sett videon, att det gick riktigt bra. Det var helt klart Martins bästa prestation hittills. Och utöver det totalt otajta introt samt solot som inte hade någon takt alls, så gick det riktigt bra. Mycket trevlig publik också för den delen.

En liten tanke om regeringens Gymnasiereformation 2010

"Gymnasieutredningen föreslår att det inrättas 19 nationella program i gymnasieskolan, varav 14 yrkesprogram och 5 högskoleförberedande. Yrkesprogrammen ska leda till anställningsbarhet och erbjudas som antingen skolförlagd utbildning eller lärlingsutbildning. Åtta gemensamma ämnen föreslås för samtliga program: svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik, historia, religionskunskap, samhällskunskap, naturkunskap samt idrott och hälsa. Vidare föreslås att en gymnasieutbildning ska leda fram till en yrkesförberedande examen eller högskoleförberedande examen. Dagens individuella program föreslås ersättas av ett preparandår, individuellt alternativ och en programintroduktion."
http://regeringen.se/sb/d/108/a/101587


Vad är det här för dumheter nu då? Jag hoppas innerligt att jag har missuppfattat hela grejen med det här. Annars är det fan illa. Hur ska man, vid femton års ålder, kunna välja huruvida du ska studera på högskola eller inte efter gymnasiet? Är det ens möjligt att göra en sådan bedömning vid den åldern? Det kunde iallafall inte jag. För vid femton års ålder förstår man inte vad det handlar om. Vid femton års ålder är hjärnan full av mopeder, sprit och antiläraridéer. Det finns ingen som vid femton års ålder vet om de vill studera mer efter gymnasiet eller om de vill jobba.
Snälla, säg att jag har uppfattat det fel. Snälla?

En liten tanke om natten

Klockan slår tolv. En tom mugg står framför mig ovanpå en tallrik. I muggen var det O'boy, på tallriken var det några knäckebröd med ost. Det är slut nu. För en liten stund sedan öppnade jag cd-läsaren på datorn, och insåg att jag inte gjort det sedan julafton. I låg En jul utan dig - Singeln av APJ. Trevlig liten låt det där.
Nu är klockan en minut över tolv, och jag känner för ett sånt där lagom småmysigt inlägg. Sånt man bara kan skriva då stämningen är rätt, då stämningen är vad som kan definieras som "mysig". Det räcker tyvärr inte för att göra verklighet av önsketankarna. Någon mysig stämning kan man ju glömma. Här finns bara den vanliga gråslaskiga tristessen som infinner sig tidsenligt varje kväll. Trots O'boyen. Trots knäckebröden.
Datorn surrar trött. Klockan blir fem minuter över tolv. Stolen knarrar. I örat tjuter en tillfällig tinnitus. Världen står stilla en liten stund till.

Och ingenstans syns ögonen till.
Inte nu.
Inte i natt.

Häxan Fredrika i nytt hem

Storögt tittar hon sig omkring. Hon tittar under köksbänken, hon tittar bakom dörren, under pallen och i skorstenen. Det stämmer inte. Förvirrad sätter hon sig med en duns på golvet och funderar. När detta inte går ställer hon sig suckande upp och tänder ett ljus.
"Någon gång ska det nog bli ljust igen, någon gång byter han nog bakgrund." Hon himlar med ögonen. "Dumma författare..."

En liten spelning

Idag hände det grejor. Ni anar inte. Jag ska summa upp det hela, så att ni stackare inte behöver sitta helt utan information om mitt liv.

Nu hade jag skrivit massa saker. Men det blev så djävla dåligt att jag raderade det och börjar om. Here we go!
Vi spelade på Sinclair. Med Tigerhype. Vi var de enda som spelade, det var lite fånigt sådär. Det gick ganska bra. Introt fuckade dock upp sig rejält, men solot gick inte åt helvete, tror jag iallafall. Sedan jammades det av folk. Det var lite småkul. Efter det åkte vi hem och skrev CV, och därefter bar det av mot arbetsförmedlingen. Nu ska jag söka. Ja, fy fan vad här ska sökas!

"Var... Var är jag? Varför är det så svart?" Förvåningen är tydlig. En underton av skräck finns inblandad i den annars så stränga rösten.
"Bara lugn, du kommer att vänja di-"
"Varför är jag inte där jag brukar vara? Jag finner en obehaglig känsla i magen." Rösten tar sig för magen och grimagerar.
"Du behöver inte vara orol-"
"Allt är så fel! Jag står inte ut längre!" Paniken hörs tydligt nu. Skräcken tar tag om röstens nacke och pressar den iskallt mot buren med de röstätande råttorna. "Jag vill inte vara med längre!"
"Ta det lugnt säger ja-"
"Jag vill int-"
"HÅLL KÄFTEN!"
*piip*

En liten tanke om kläder

Jag blir lika förvånad varje gång jag tänker på det. Det är otroligt. Under min tid i Reload har jag stått på scen massor av gånger. Många fler än vad jag trodde. Jag pratade med Martin i Tigerhype (ex Reload) och kom fram till att det var massa spelningar jag helt hade glömt av att vi ens har haft. Det gör mig glad.

Jag satt lite och tänkte igår, på hur min klädsel på scen har förändrats under tiden. I början var jag ofta noga med att se "häftig" ut på scen. Efter ett tag körde jag på ungefär samma stil hela tiden och mot slutet orkade jag inte bry mig särskilt mycket. För seriöst, är det inte lite overkill att klä upp sig med allt man kommer på bara för att man ska spela? Tankarna går ofrivilligt till de norska metalbanden, de med nitar långa som svärd och hela ansiktet fyllt av vitt smink. Och jag kan inte hjälpa att jag skrattar lite tyst för mig själv när jag tänker på det.

Jag vill inte vara sådan. Jag vill inte bli utskrattad för att jag klär upp mig alldeles för mycket, jag vill inte skratta ut mig själv. De banden jag ser upp till just nu när det gäller liveframträdanden är framförallt The Haunted och In Flames. Just för att de är så otroligt olika. The Haunted kommer upp på scen, kör sin grej och går av. In Flames är... Episka. De har med mer smällare än vad som används på Orust under nyår och har hur mycket teknik och skit som helst på scen. Men det jag gillar med dem är deras avslappnade attityd. Peter (The Haunted) kom på senaste spelningen ut i en "Smoke Bush Not Afghan"-T-shirt och ett par mjukisbyxor. Anders (In Flames) kör med en långärmad tunn tröja och ett par svarta jeans. Och jag gillar det.

För varför ska man egentligen behöva klä upp sig på en spelning? För att "passa" musiken, för att ge publiken någonting utöver det extra? Då är det lite missuppfattat. Visst, är du Lordi så är det en sak, för hela deras grej går ut på att spöka ut sig. Men är du ett vanligt band som spelar överallt du hittar utan att få betalt, som tillbringar mer tid i källaren där ni repar än tid på scenen just för att ni aldrig får några vettiga spelningar - Ta det lugnt med kläderna. Ge publiken ett upplevelse med musiken istället för kläderna. Är de ute efter häftiga kläder finns alternativ, så som catwalk.

Helt ny blogg!

Okej, here we go. Again.
Efter tjugo minuters intensivt tänkande på ett bra namn på bloggen blev det till slut soulred. Eller... Namn och namn, URL snarare.
Detta är min tredje blogg. Den första la jag ner då jag inte längre var intresserad av bloggande. Den andra la jag ner för att blogg.se är ren skit. Och detta är min tredje.
Välkomna.

Vad kommer då den här bloggen innehålla? Jo, det ska jag berätta för er. Den kommer innehålla all möjlig skit. Inget särskilt bestämt.
Min förra blogg var worldoffools, och den går att finna, och läsa på den färgade texten. Den där det står "worldoffools", ya?

Nåja, eftersom det inte lär vara några nya läsare förstår jag inte ens varför jag presenterar mig. Jag är Kristoffer Karlsson. Vem är du?