Hotellbibliotek

Jag satt och pluggade. Läste om den svenska biblioteksgeografin (woho). Då kom jag att tänka på en sak. Jag kom att tänka på hotell. Och jag blev lite nyfiken på om det finns hotellbibliotek eller ej. När jag skriver det här har jag inte kollat upp det än, men ska snart göra det. Jag fick ett sådant där roligt infall igen, liknande det jag fick om tågbibliotek. Ett typiskt "Där vill jag jobba!"-infall. För tänk vad häftigt ändå - ett hotellbibliotek. What a thing! Jag vet att jag skulle uppskatta det i allafall, om jag bodde på hotell.

Nu ska jag kolla upp det!

Fem minuter senare: Hittar ingenting. I alla fall inte på en quick&dirty-sökning på google. Nåja, det blir väl att starta ett om några år då?

Skrivarproblem

Jag hatar min skrivare. Jag hatar min Brother DCP-115C. Den är en helvetesmaskin som bara är snäppet bättre än den Dell jag hade innan. Jag ska förklara:

Min förra skrivare fungerade inte alls. En äkta Dell, vill säga. Jag bytte skrivare, till en Brother. Den kopplades in och jag skrev ut lite. Det fungerade. Eller jag fick en utskrift. Den var lite darrig och det tog ungefär fyra minuter att skriva ut varje sida. Men jag fick utskriften i alla fall. En avsevärd förbättring. Men nu har ytterligare ett problem uppstått. Det är så att färg Cyan (#00FFFF) tagit slut. Detta till synes utan anledning. Det hela har lett till följande situation.

Kristoffer vill skriva ut ett papper. Det enda som finns på pappret är text. Svart, helt vanlig text. Han trycker på "Skriv ut" och är nöjd med sig själv för att han lyckats komma längre än många andra gör i en liknande situation. Tillbakalutad i stolen med händerna knäppta över magen tittar han nu på skrivaren. Han väntar. Slickar sig om munnen och rullar tummarna lite. Ett pip från skrivaren får honom att rycka till. Han tittar på skrivarens display. Där står det "Cyan slut. Byt färgpatron". Han rynkar pannan.

"Cyan?" tänker han. "Jag skulle inte skriva ut något blått."

Han går in på inställningarna på word och ändrar till gråskala. Sedan trycker han "skriv ut" igen. Åter igen piper skrivaren argt på honom. Han försöker ta ut patronen och sedan skriva ut. Det fungerar inte heller. Kristoffer börjar ilskna till. Han vill ju ha sitt papper med text. Han slår på skrivaren, som förbannad piper åt honom. Kristoffer ryggar skrämt tillbaka. "Djävla sak", mumlar han tyst för sig själv och förbereder sig för att tillbringa resten av dagen på dåligt humör.

Låt oss nu applicera detta på ett liknande scenario, fast i en helt annan situation:

Henrik är på restaurang. Han är hungrig och ser fram mot att äta. Han har bara ätit frukost i dag. Det var en bra frukost, bestående av rostad macka, ägg, bacon och ett stort glas juice. Appelsinjuice. Jajamän. Bra grejer. Han slår sig ner vid bordet och plockar upp menyn. Kyckling verkar gott, tycker Henrik. Han gillar kyckling. Han kallar till sig servitören och beställer kyckling med ris och currysås samt ett stort glas lättöl till det. Henrik har alltid varit en stor ölfantast. Så öl blir fint. Han lutar sig tillbaka i stolen, knäpper händerna över magen och slickar sig om munnen. "Vad gott det ska bli med mat", tänker han och ler för sig själv. servitören kommer tillbaka tomhänt och ser lite besvärad ut. Henrik rynkar pannan och tittar på honom.

"Tyvärr är soppan slut", piper servitören.

Henrik höjer på ögonbrynen.

"Jaha", säger han. "Jag beställde inte soppa. Jag beställde kyckling."

"Soppan är slut", säger servitören igen. Han verkar mycket bestämd. Henrik tittar tyst på honom en stund.

"Jag förstår inte vad det har med min beställning att göra", säger han sedan.

Servitören skakar tyst på huvudet och går därifrån medan han mumlar för sig själv: "ingen soppa. Soppan är slut".

Henrik sitter förbryllad kvar. Sedan reser han sig upp, tar på sig jackan och går besviken därifrån.

Situation

Ett levande ljus, en kopp varm O'boy, Velvet Revolver och Massive Pwnage. Sedan kikar Mia in. Jag är nöjd.

Det finns en värld utanför persiennerna

Ett tomt fat. En kaffekopp med botten fylld av kallt kaffe. Fem döende ljus. The Black Parade Is Dead spelas i bakgrunden och Richard E. Rubins Foundations of library and information science ligger uppslagen på bordet. Persiennerna är för första gången på länge uppdragna. Utanför fönstret breder ett tjockt lager av blågrå moln ut sig över himlen och under det ett landskap av röda och bruna hustak som blandas med nakna trädtoppar. Gatorna är tomma på folk, vinden är lugn och inte en droppe regn faller från skyn.

Jag har börjat plugga på riktigt nu. Men på ett helt annat plan än innan. Jag har börjat fatta intresse för det hela. Jag tycker det är kul att läsa, och jag gör det av egen vilja istället för tvånget att jag måste plugga inför en tenta.

And I like it.