En oväntad tjuv

De tittade nyfiket på varandra. Den mindre av dem hade luggen framför ögonen och en pinne i munnen. Den större, och äldre, hade grått ovårdat hår som betedde sig på alla sätt hår inte borde göra.

"Ge tillbaka den nu", sade den större tålmodigt. "Du ha lekt tillräckligt i dag, tycker du inte det?"

Den mindre tittade tillbaka under luggen, men gav inga tecken till att vilja ge tillbaka någonting.

"Men kom hit då!" Med stora, klumpiga steg gick den större framåt. Den lille såg rädd ut och vände om, fortfarande med pinnen i munnen och sprang in under verandan. Den större satte händerna på knän och flämtade häftigt.

"Din lilla byracka, vänta bara!", sade Fredrika. Hunden, som satt under verandan, gav henne en lömsk blick och försvann sedan in i mörkret. Fredrika svor.