Skrivkris

Fem kapitel.

Eller ska jag kanske säga Femte kapitlet.

Det är så långt jag kommit nu. Till mitten av femte kapitlet.

Tio ord från 16000.

Men det är nu det börjar. Det är nu krisen börjar.

När jag var färdig med fjärde kapitlet, och tomt satt och stirrade på skrivmarkören som ensamt stod och blinkade under "Kapitel 5 -", då insåg jag att det var någonting som var fel. En känsla gnagde i mig, en känsla som sade "Är den här berättelsen värd att berättas?"

Först fick jag lite panik. Jag tänkte efter snabbt och kom fram till att jag inte kunde minnas mycket av vad jag skrivit i tidigare kapitel. Vad fan handlade boken om, egentligen? Fick jag över huvud taget någonting vettigt sagt, eller babblade jag bara på i all evighet utan att ge något som helst intressant att läsa?

Ni som hänger på Kapitel1 (Ni kan väl räcka upp en hand. Ingen? Okej.), och ni som hänger på Final Fantasy Universe (Ingen där heller? Säkra? Kom igeeen... Nåja...) kan ha sett en tråd som hette Att inte få någonting sagt, som tog upp precis det här ämnet. Tyvärr fick jag inga bra svar i någon av trådarna, så jag lämnade tankeverksamheten till mig själv istället.

Jag tror att det jag upplever, den här krisen, är något alla konstnärer, författare och musiker förr eller senare måste gå igenom. "Duger verkligen det jag gör? Är det bra nog?". Det kan handla om en målning, en serie, en film, en skiva eller, som i det här fallet, en bok.

På K1 fick jag många råd som "Man kan inte bara lita på inspiration" och "Man måste verkligen gå tillbaka och arbeta med texten, ingen skriver ett bra manus från första början."

Det är jättebra råd, det är det. Men det är sådant som jag sedan länge känt till, och de har ingenting med den här saken att göra. För det här handlar inte om skrivteknik, inspiration eller redigering. Utan om kärnan i det hela, nämligen berättelsen jag vill berätta för er.

Jag tror jag kan ta mig igenom krisen, jag tror jag redan har gjort det. Jag tror jag kommer tvingas genomgå den igen, om och om igen. Förmodligen en gång för varje bok som skrivs.

Och om jag inte lyckas klara mig igenom den någon gång, då vet jag i alla fall att det är dags att byta projekt, att det är dags att lägga ner den boken och börja på nästa.